Tycker det är drygt att lyssna på "överskattade högtider". Antingen så firar man, eller så gör man det inte och alltid är det så att det blir vad man gör det till.
Jag tycker i alla fall att det är trevligt att nu samla familjen i vackra Nås, titta på film från förr, fixa ett enkelt "påskbord", umgås, fika och bara njuta.

Jag jobbade inte 15 timmars igår, så som var meningen. Jag fick ingen ordning på magen som istället blev värre. Kämpade mig igenom ett par timmar, endast, och sedan genomskådade de mig. Tyckte jag skulle gå hem och krya. Gick som en 80årig gammal kärring för att lätta smärtan, slängde mig i Tobias famn i sängen och grät en skvätt.
När smärtan sedan släppte när jag la mig ett tag grät jag en skvätt till när jag såg hur pengarna bara rann ur min hand.
Usch, börjar nästan gråta vid tanken nu.


Nu sitter jag här och ser härligheterna dukas upp framför näsan. Glass, hallon i massor och kladdkakan. Nu hoppas jag de förstått att vi är för stora för påskhare och påskägg. Spricker.
Fast det har ju sin charm att vara ute och leta endå ;-)


Take care