Just hemkommen från skolan. Sitter som ett löstkokt ägg i vår nya soffa och känner nu att jag nog längtat efter det hela kvällen.

Mungiporna sträcker sig från höger öra till vänster ögonbryn och vi har haft så roligt! Det känns stressigt men lugnt, nervositeten kryper i kroppen lika mycket som förväntan. Framförallt en förväntan om ett besked om att få åka till Zurich, Schweiz, i mars och representera Sverige i en reklamfilm för ung företagsamhet. Hur BALLT vore inte det? Men det är ju inte säkert. Jag blir så glad om det blir KIT som får det också, det skulle de vara såå värda!

Tystnaden donar i mina öron. Tobias har lagt sig och jag är pigg som en mört. *Känner efter*
.. nej det är jag verkligen inte. Jag är så trött så jag dör. I både kropp och knopp. Men jag orkar inte ta mig ur soffan. Undrar om jag ska unna mig en sovmorgon till kl 9 i morgon.
För om morgonkvällen är slut och vi är klara så tidigt som 22.36 så ska vi ha gjort det jävligt bra


Sweet dreams !