Nu måste jag lätta mitt hjärta.

Det är jätte bra att det finns ett ungdomsråd som försöker och visar intresset för ungdomar. Fast just idag så tyckte jag inte att det var så bra. 
Tänkte vara en liten "wild and crazy samhälls-elev" och skita i vad mentor P sa, för att istället prioritera annat som jag anser är viktigare, som alla andra samhäll-treor i min klass också gjorde. 
Men icke sa nicke. Precis när jag ska till att rymma kommer den där jävla P och muttrar i dörröppningen. fa-An.

Jag vände alla min taggar utåt och klängde fast i alla jag kunde. 

Så eftersom alla de andra redan hunnit smita iväg blev jag så jävla illa tvungen att lunka in där. 
Usch, om jag hade varit lärare hade jag hatat en elev som mig själv, just då. 
När jag blir tvingade till någonting jag inte vill, då vill jag det oftas verkligen inte. Så jag blev en liten bitch. 

Slog, bokstavligt talat, ner mig på en stol, slängde upp fötterna på bordet och satte armarna i kors. 
Sa inte ett ord på 50 min. Visade stark hur ointresserad, arg och nonchalant jag kunde vara. Usch, inte likt mig. 
Vanligt vis skulle jag ha dåligt samvete och till sist kunna behärska mig. Men inte idag, nej.

Jag är så förbannad att det snart pyser ur öronen på mig.

tack, det var skönt.